Hjärt och lungräddning

Det är nästan så att den här bloggen behöver det just nu. Aldrig har jag setat mer sällan vid datorn än nu, aldrig har jag haft så lite tid att blogga som nu. Lusten finns där, men inte harmonin i kroppen för att jag ska sätta mig ner och knappa på tangenterna.

Vad har hänt nu då? Eftersom jag ändå sitter här?

Jo, jag befinner mig i Gävle, har legat sjuk med feber och hela kittet, hostar fortfarande som en döende och snorar som ett litet barn på dagis. Fredrik är ute och firar sin födelsedag på get away rock festivalen eller vad den heter. Biljettpriset var alldeles för dyrt för att jag ska tycka det är värt att kolla på band jag inte uppskattar. De blev en boys night out för dem och för mig en girls night on the grass hemma hos Fredriks syster Helena. Eftersom hon jobbar och jag fortfarande är sjuk, lämnade vi de partypinglor vi delat filt med och begav oss.
Sitter hemma hos Fredriks pappa och väntar på att fyllegrabben ska komma hem och ge mig en puss, hinner nog somna innan dock!

Den här sommaren har varit stressig i alla bemärkelser och jag och Fredrik är aldrig hemma samtidigt i örebro... om vi ens är där.. Men nu har jag två veckor här uppe med min älsk och läsa mina skolböcker(som för övrigt är sjukt bra) och ta det lilla lugna! Det uppskattas ska ni veta.

Jag saknar mitt Örebro, mitt crew där, min vardag, min nästan stabilitet, mitt HEEEEEM! Men samtidigt möter jag ständigt så himla underbara människor här. Det är verkligen helt sjukt vad folk är vänliga mot mig här! Jag har verkligen träffat en bra man.... en kille jag verkligen älskar, som har en familj som är HELT fantastisk, vänner som står med öppna armar så man aldrig behöver känna sig utanför eller något. Det är ju alltid speciellt att komma utifrån sådär, men det har gått bra och det är jag väldigt glad över. Jag har funnit många fina vänner och känner att livet är sådär underbart ULTIMAT just nu, bortsett från att vi aldrig får vara hemma och ta det lugnt och bara vara. Det kommer det med dock, man får inte hasta!


Även om jag träffar nya underbara människor kan jag inte undgå att sakna en av de viktigaste personerna för mig..... TIBONGO min krigare! Kom hem och ät en tårta med mig i trädgården!!!!

Nu ska jag sluta prata massa känslor och äta en ostKROK.

Tjo!