Ni vet en sådan där som bara tjatar bebis? Jag överöser mina vänner och bekanta på Facebook och instagram med bilder på min lilla tös, fastän jag lovade att jag aldrig skulle bli "en sån där".
Många diskuterar huruvida man ska visa upp barnen på internet innan de själva kan ta ett beslut huruvida de vill eller inte. Jag förstår tankesättet, men det är med kluvet hjärta. Förutom min bror och hans familj så bor hela min familj, släkt och många av mina närmsta vänner i Västmanland. Vi träffar dem långt ifrån så ofta som jag skulle vilja och tyvärr har de inte möjlighet att ta del av vår vardag med Astrid. Jag önskar att de kunde se alla hennes framsteg live varje vecka, men det funkar inte så. Eftersom man inte blir miljonär på att vara mammaledig, plus att Fredrik jobbar här hemma så kan vi heller inte åka ner allt för ofta heller. Därför lägger jag upp bilder och videos så att mina nära och kära kan följa vår resa, men jag är ju inte dummare än att detta kan irritera en del. Helt förståeligt!
Tänkte försöka mig på mobilblogg istället, då får den som vill se möjligheten att följa oss. Medan de som tycker det är drygt kan följa min tystnad på Facebook.
Vi får väl se hur det går.
Idag har jag och Astrid besökt hennes faster medan pappa har legat hemma och mått risigt. Det har varit en bra dag med kaffe och glass på balkongen tillsammans med en del skitsnack. Dock har lillan varit väldigt gnällig, magproblem som vanligt. Jag hoppas att det går över så natten blir bra. Stackars lilla groda!
Hon fortsätter föresten att försöka greppa saker, det går bättre och bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar