I torsdags eftermiddag fick vi besök från underbara Ulrica från Tillpix Kennel här i Örebro. Det är Enyas förra ägare och hon som skulle ta två valpkullar på Enya, den första i höst.
Anledningen till att Enya faktiskt bor hos oss är att hon inte gick ihop med Ulricas makes jakthund. Hon skulle egentligen fått stanna hos dem tills den dag hon somnar in, till skillnad från andra avelshundar de har som får andra hem, antingen vid ett års ålder eller vid pension. Men i och med konflikten mellan dessa hundar fick vi bli fodervärdar till vår underbara prinsessa. För er som inte vet vad det innebär är det att vi får ha Enya här hemma, som vår hund, men Ulrica hade rätt att ta två valpkullar på Enya innan hon helt och hållet skrivs över på oss som vår hund.
Men nu var det såhär att vi alla var oroliga över hur det skulle gå att ta hem en högdräktig Enya till ett ställe där hon känner sig otrygg med den här hunden som de har där. Inte speciellt snällt mot henne tyckte vi alla så därför bestämde vi nu att vi ska bryta fodervärdskontraktet och Enya skulle bli våran, bara våran. Detta är ju såklart helt underbart tycker vi, för Enyas och våran skull.
Så i torsdags kom Ulrica hit och vi skrev kontraktet och så fick hon chansen att träffa lilla Ennis också så det blev massa prat och kel med henne. Jag och Enya visade upp konsterna hon lärt sig under den tid hon varit här och jag tror hon imponerade en hel del! Med tanke på att Enya var inlärd att stå i och med tävlingar innan och inte kunde sitta när vi fick henne så har vi gjort stora framsteg. Vem sa att man inte kan lära gamla hundar sitta??? Nu har vi tränat in sitt, ligg, vacker tass, high five, rulla runt och stanna, det sistnämnda fungerar när Enya har ork att vänta. Men vi fortsätter träna!
Nu är lilla prinsessan vår, bara vår.
Prinsessan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar